Krisplan i bostadsrättsförening – en trygghet om det oförutsedda händer

Det är viktigt att även engagera medlemmarna i arbetet.

– Skapa en medvetenhet om vilka kriser som kan uppstå och vad man kan göra. Ta reda på om det finns några viktiga kompetenser i föreningen som ni kan ta vara på, exempelvis om någon har jobbat med krishantering tidigare, om det finns någon elektriker eller någon med kunskap inom sjukvård, säger Ann-Christin.

Är det en stor förening kan det vara bra att utse trappvärdar för varje trappuppgång. Trappvärden ansvarar för att knacka på hos de boende i trappuppgången vid kris, och se till att de förstår läget och kan ta sig ut vid behov.

– Tänk till vilken information som måste finnas tillgänglig på papper, och skriv ut en lista med kontaktinformation. Tänk på att folk kanske inte kan nås via telefon eller e-post vid ett avbrott i infrastrukturen.

Implementera och uppdatera planen

När styrelsen har tagit fram en krishanteringsplan bör den presenteras för de boende, förslagsvis vid ett möte.

– Skriv ut planen så att den finns i pappersformat och dela ut den till alla i föreningen. Har man tid och möjlighet kan man gå runt och knacka dörr och dela ut den, eftersom närvaron kan vara låg vid möten. Sätt även upp planen i portarna, och glöm inte att dela ut den till nyinflyttade, tipsar Ann-Christin.

Planen bör uppdateras minst efter varje årsstämma, men också varje gång det händer något relevant.

– Om till exempel en fönsterruta har slagits sönder, en elsparkcykel har börjat brinna, eller vid större händelser i omvärlden kan det vara lämpligt att uppdatera planen. Se till att någon i krisgruppen ansvarar för det. Påminn om krishanteringsplanen vid varje stämma och gemensamma aktiviteter, så de boende är medvetna om att den finns.

Fastighetsägarens och medlemmarnas ansvar

I händelse av en kris bör varje enskild individ ha beredskap att klara sig själv i minst sju dygn. Däremot är samverkan en förutsättning för att avvärja eller hantera en kris.

– Det är därför det är så viktigt att engagera medlemmarna i arbetet.

En av grundprinciperna i det svenska krishanteringssystemet är ansvarsprincipen, som innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har samma ansvar i en krissituation.

– I en brf betyder det att fastighetsägaren ska förse medlemmarna med den infrastruktur som är utlovad, säger Ann-Christin.

För att säkerställa det bör styrelsen se över föreningens avtal med olika leverantörer.

– Avtal via HSBs ramavtal brukar omfatta krav på krisberedskap, men ta gärna reda på vad era andra leverantörer har för beredskap. Kan de fortsätta leverera vid kris?

Fastighetsägaren ansvarar för att golvbrunnar, ledningar, ventilation och annan infrastruktur fungerar som de ska, för att förebygga till exempel översvämningar och bränder. Styrelsen ska också se till att det finns brandvarnare i alla lägenheter.

– Ta reda på vad kommunen och länsstyrelsen kan bidra med för att minska risken att föreningen drabbas. Kommunen har exempelvis karteringar som visar översvämningsrisken i olika områden, säger Ann-Christin.

Om det finns någon typ av farlig verksamhet i närheten föreslår hon att styrelsen kontaktar ansvarig för verksamheten och tar reda på hur krisberedskapen ser ut, samt vad de boende i närområdet kan göra vid ett eventuellt farligt utsläpp eller en brand.

– I en sådan situation är det viktigt att styrelsen vet hur ventilationen stängs av i fastigheten, säger Ann-Christin.

Förebyggande åtgärder

En viktig del i styrelsens krishanteringsarbete är att informera de boende om hur de kan minska riskerna för en krissituation.

– Informera exempelvis om hur man kan förebygga bränder genom att ha koll på hur man grillar ansvarsfullt, hur man bör ladda batterier till elcyklar och elsparkcyklar, och vad som gäller vid förvaring av sådant som kan utgöra en brandrisk, säger Ann-Christin.

Det är också viktigt att ha uppsikt över vad som händer runt fastigheten.

– Fundera kring om det finns några yttre omständigheter som kan utgöra ett hot på något sätt. Prata med de boende om att ha koll så att ingen obehörig smiter in.

Styrelsen ska se till att fastigheten har ett bra skalskydd och att portkoder uppdateras med jämna mellanrum. Det kan också vara en god idé att göra regelbundna ronderingar i trapphus, källare och förrådsutrymmen för att upptäcka eventuella avvikelser. Det kan exempelvis trappvärdar göra.

Ytterligare sätt att skapa trygghet är att prata och samverka med andra föreningar i området. Dels för att utbyta idéer, dels för att skapa gemensamma planer.

I händelse av en kris är det bra att ha en återsamlingsplats dit de boende kan gå för att få information och stöd.

– Är det en riktig utrymning är det polis och räddningstjänst som sköter det. Däremot kan det vara en trygghet för medlemmarna att ha en samlingsplats om det händer något. Styrelsen bör ha en lista över alla medlemmar med notering om vart de tar vägen och hur de kan nås.

Förebyggande tips till brf:er

Inventera kunskap och intresse för krisberedskap i föreningen och diskutera med och ta hjälp av varandra.

Ta fram planer utifrån era behov och håll planerna aktuella.

Ha tillgång till Sveriges Radio P4.

Häll upp vatten i dunk och petflaskor.

Ha mat hemma som ni vet att ni kommer att äta och byt ut vartefter maten blir för gammal.

Vid en kris gäller det att snabbt samla krisgruppen, skapa en bild av läget och gå ut med information till boende.