Svar: När du tar lån med din bostadsrätt som säkerhet sker det genom att bostadsrätten blir pantsatt. Pantsättningen sker mellan dig som bostadsrättshavare och långivaren, t ex en bank. Den innebär att banken har rätt till betalning ur bostadsrätten före fordringsägare utan panträtt.
Svar: Panträtt har de långivare som du pantsätter bostadsrätten till. Dessutom har bostadsrättsföreningen panträtt för sin fordran på avgifter.
Svar: Pantsättningen bör vara skriftlig. Den blir giltig mot andra fordringsägare när panthavaren underrättar föreningen om att bostadsrätten pantsatts. När föreningen får en sådan underrättelse ska föreningen göra en anteckning i lägenhetsförteckningen. För föreningens panträtt gäller särskilda regler.
Svar: Om du inte betalar de lån som ligger till grund för pantsättningen kan panthavaren begära utmätning. Detta innebär att bostadsrätten säljs genom exekutiv försäljning. När din bostadsrätt är pantsatt kan långivaren alltså känna sig ganska säker på att du sköter dina åtaganden.
Svar: Du får inte pantsätta din bostadsrätt utan din makes eller sambos godkännande om lägenheten är er gemensamma bostad.
Svar: Föreningen har rätt att ta ut en pantsättningsavgift för sitt arbete vid pantsättningen, om stadgarna anger det. Avgiften får högst vara en procent av prisbasbeloppet.
Svar: Föreningen är skyldig att underrätta panthavaren om skulden överstiger en månadsavgift.
Svar: Om du har pantsatt din bostadsrätt förblir den pantsatt även om du säljer den. Panthavaren kan begära utmätning av bostadsrätten trots att den bytt ägare. Det är därför mycket viktigt att köparen kontrollerar om bostadsrätten är pantsatt. För att underlätta köparens kontroll kan du ge honom ett utdrag ur lägenhetsförteckningen.