Vattenskada

För förfarande vid aktuell vatenskada, se här.

I bostadsrättsföreningar finns det två slag av vattenskador, vattenledningsskador och alla andra vattenskador.

Vattenledningsskada

En vattenledningsskada är när en trycksatt ledning som leder varmt eller kallt tappvatten (kranvatten) brister. Observera att vattenledningsskador bara gäller för ledningar för tappvatten, inte för t ex ledningsrör till värmeelement eller avloppsvatten.

Vid en vattenledningsskada har bostadsrättsföreningen till skillnad mot vid alla andra vattenskador, hela kostnadsansvaret för reparation av de skador som det utrunna vattnet orsakar i bostadsrätten.  

Undantag: Undantag görs om bostadsrättshavaren, dennes gäst, en inneboende eller en anlitad hantverkare medvetet eller genom uppsåt eller oaktsamhet orsakar skadan på vattenledningen. Då får bostadsrättshavaren själv stå för kostnaderna skadan orsakar.

Vattenskada (alla andra skador av vatten)

Ansvarig vid vattenskada: Vid vattenskador betalar var och en för sin del (det man har underhålls- och reparationsansvar för), oavsett vem som orsakat skadan. 

I  bostadsrättsföreningar är det ointressant vem som orsakar en vattenskada. Oavsett vem som är vållande, tar var och en sin del av kostnaderna för reparationen av en vattenskada. 

Bostadsrättsföreningens del

Bostadsrättsföreningen ansvarar för byggnadernas stomme inklusive bärande väggar, yttertak, alla inte synliga ledningar som går till mer än en bostadsrätt, golvbrunnen (enligt HSBs normalstadgar) o s v. Inträffar en vattenskada har föreningen ansvar för att utföra:

• Undersökning av vad som skadats
• Utrivning av det skadade om man tror att skadan gäller mer än ytskiktet. Föreningen betalar för hela utrivningen (också utrivningen av det ytskikt som bostadsrättshavaren ansvarar för). Utrivningen ska göras så att skadan sen ska kunna repareras fackmässigt.  
• Upptorkning av det som föreningen har ansvar för, t.ex. bjälklaget. Efter att föreningen är klar med sin del, tar bostadsrättshavaren över och betalar för att reparera ytskiktet, inklusive fuktspärr i våtrum, och den underliggande behandling som behövs till ytskiktet i andra rum.
  

Dessa tre punkter är kända som de tre U:na.

Om föreningen vet om att något är uppenbart bristfälligt men inte åtgärdat detta, får föreningen betala för reparationen av de skador som detta fel leder till.

Upp till två basbelopp står föreningen själv för kostnaden för reparation av det som ligger inom föreningens ansvarsområde. För skadekostnader däröver träder fastighetsförsäkringen in, och betalar överskjutande belopp. Försäkringen gäller inte för skador av utifrån inträngande vatten, d.v.s. vatten som t.ex. kommer in genom tak eller upp genom avloppsbrunn.

Bostadsrättshavarens del

Bostadsrätthavaren ansvarar och betalar för sin del som är den egna bostadsrätten. Bostadsrättshavaren betalar för att reparera ytskikt, inklusive fuktspärr i våtrum, och underliggande behandling som behövs till ytskikt i andra rum, allt som är synligt t.ex. synliga rör, icke bärande väggar, fönster och ytterdörrar (utom utsidan), inredning (t.ex. toalett och tvättställ), klämringen till golvbrunnen, vattenkranen och allt lösöre.  

En bostadsrättshavare måste ha en försäkring med bostadsrättstillägg. Denna går sedan in och täcker kostnaderna för vattenskadan samt de kostnader denna ger upphov till. De flesta försäkringsbolag gör ett så kallat åldersavdrag. Säg att ett badrum håller i ungefär 30 år (försäkringsbolaget kan räkna med annan tid). I det här exemplet är det då ”förslitet” till 25 % efter 7,5 år, och man får då betala 25 % av renoveringskostnaden själv. Ett 15 år gammalt badrum är då "förslitet" till hälften, och man får betala hälften av renoveringskostnaden själv, och så vidare.

Det man väljer till som man inte haft förut, exempelvis att sätta in klinker istället för plastmatta står man för helt själv - då räknas det som renovering.

För mer information från HSB om vad som gäller vid vattenskador kan man kika på deras broschyr som finns under dokument längst ned på sidan.