Minskning av klimatpåverkan

Minskning av klimatpåverkan

HSBs klimatmål beslutades 2021 av förbundsstyrelsen och klimatpåverkan beräknas för alla verksamheter och skeenden. Det inkluderar all klimatpåverkan från när HSB bygger och renoverar bostäder till energianvändningen i bostadsrättsföreningarna och i hyresfastigheterna. Även utsläpp från drivmedel i HSBs fordonsflotta, inköp av varor och tjänster och medarbetarnas arbets- och pendlingsresor räknas in i klimatpåverkan och omfattas av målet (se figur nedan). Målet följs upp genom beslutade nyckeltal med ambition om nettonoll klimatpåverkan 2040.

Under 2023 validerades och godkändes HSBs klimatmål av Science Based Target initiative och samma år rapporterade HSB gemensamt för första gången enligt SBTis rapporteringsstruktur och krav. Det mål som verifierats enligt SBTi gäller absolut minskning av utsläpp av växthusgaser i samtliga scope och innebär en 42 procentig minskning av HSBs klimatutsläpp i hela värdekedjan till år 2030.

I SBTi-målet inkluderas även kategori 11 (användning av sålda produkter) och kategori 12 (slutbehandling av sålda produkter/rivning) inom Scope 3, enligt verifieringens krav. Målet är i linje med 1,5-gradersmålet och tar hänsyn till att HSB planerar tillväxt i verksamheten. HSB följer således upp både mot klimatmålet från 2021 samt SBTi-målet från 2023 för att redovisa verksamhetens klimatutsläpp.

Beräkning och redovisning av klimatmål

Den fullständiga redovisningen av HSBs klimatmål enligt SBTis rapporteringskrav sker här i HSBs Hållbarhetsberättelse. Beräkning och redovisning av växthusgasutsläpp baseras på metodik enligt Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet). Total klimatpåverkan redovisas enligt marknadsbaserad metod för utsläpp från elanvändning.

I tabellen "Klimatpåverkan" längre ned redovisas total klimatpåverkan för att följa upp HSBs klimatmål från 2021 (total Scope 1-3 marknadsbaserad) samt det SBTi-verifierade målet från 2023 (total scope 1-3 marknadsbaserad inklusive kategori 11 & 12).

Under 2024 har ett arbete utförts för att få mer kvalitativa data, och bättre metoder för beräkning och uppföljning, vilket har resulterat i en del justeringar från förra årets rapportering.

Klimatpåverkan 2024

HSBs totala klimatpåverkan för 2024 var 379 343 ton CO2e (avser koldioxidekvivalenter, d.v.s. totalt utsläpp av klimatgaser omräknat till koldioxidekvivalenter.). Det är en minskning av klimatpåverkan från basåret 2020 med 2,2 procent. Vidare analys beskrivs för respektive nyckeltal i avsnittet nedan.

Klicka på bilden för större version.

Utsläpp i relation till omsättning

HSBs totala klimatpåverkan har minskat med 2,2 procent, och i relation till omsättning har växthusgasintensiteten minskat med sju procent jämfört basåret 2020.

Energirelaterade utsläpp från bostadsrättsföreningar

Utsläppen från HSBs bostadsrättsföreningar utgör 69 procent av HSBs totala klimatpåverkan och är därmed den största utsläppsposten. Elanvändning och fjärrvärme står för ungefär lika stora delar av utsläppen. Sedan 2020 har energianvändningen minskat med 29 procent (kWh/Atemp) och klimatpåverkan för energi per ytenhet (kgCO2e/Atemp) med 15 procent.

Att de totala klimatutsläppen inte har minskat i takt med minskad energianvändning beror främst på att utsläppsfaktorn från den nordiska residualmixen höjts markant under perioden. Enligt Energimarknadsinspektionen beror detta på en ökad andel fossila bränslen till elproduktionen då fler köpt el med garanterat grönt ursprung.

HSB använder den nordiska residualmixen för att beräkna klimatutsläppen för bostadsrättsföreningarna i de fall uppgifter saknas kring vilket typ av elhandelsavtal som de har tecknat. Det finns med största sannolikhet ett stort mörkertal av ursprungsgaranterad miljömärkt el inom HSB. Då utsläppsfaktorn från den nordiska residualmixen slår hårt på resultatet så är det en prioriterad fråga framåt att säkra att rätt elhandelsavtal ligger till grund för en mer korrekt beräkning av klimatutsläppen i relation till energianvändningen.

HSB har tillsammans med andra bostadsorganisationer och Energiföretagen Sverige kommit överens om en gemensam metod för att miljövärdera fjärrvärme. Metoden innebär att klimatpåverkan för alla använda bränslen räknas ihop till en emissionsfaktor per fjärrvärmenät, som sedan kan multipliceras med den köpta energianvändningen.

För att minska klimatutsläppen i relation till energianvändningen har HSB fler fokus framåt. En del i detta innefattar en utökad samverkan med bostadsrättsföreningar, fortsatt stöd för att möjliggöra energieffektivisering i fastigheter och en bättre samverkan med fjärrvärmebranschen för att minska utsläppen (bland annat genom minskad förbränning av plast).

Energirelaterade utsläpp i hyresfastigheter

Utsläppen från HSBs hyresfastigheter utgör cirka fyra procent av HSBs totala klimatpåverkan. Energianvändningen (inklusive både uppvärmning och elanvändning) i hyresrätterna per yta (kWh/Atemp) har minskat med 14 procent sedan 2020, och klimatpåverkan för energi per ytenhet (kgCO2e/Atemp) minskat med fem procent.

Att klimatutsläppen inte minskat i takt med minskad energianvändning har samma orsaker som för bostadsrättsföreningarna, en koppling till höjda utsläppsfaktorer för den nordiska residualmixen.

För att minska klimatutsläppen i relation till energianvändningen i HSBs hyresfastigheter följer samma logik som för bostadsrättsföreningarna.

Fordon och tjänsteresor

Utsläppen för fordon och tjänsteresor har minskat med 11 procent sedan basåret 2020. Detta beror främst på minskade flygresor samt minskade utsläpp från inköpta drivmedel. För att åstadkomma fortsatta utsläppsminskningar behöver drivmedelsanvändningen effektiviseras ytterligare och fordonsflottan i betydligt större utsträckning bestå av fordon som drivs av förnyelsebara bränslen såsom biodiesel, fordonsgas, etanol och ursprungsmärkt förnybar el.

Inköp av varor och tjänster

2024 års resultat visar att utsläppen för inköp har ökat från 27 ton CO2e/MSEK till 34 ton CO2e/MSEK. Här ingår varor och tjänster som köps in av HSB, men ej material till renovering, ombyggnad och nyproduktion. Resultatet innehåller dock en del osäkerheter kring kvaliteten på data från basåret.

Metodiken och omfattningen av inköpskategorier för rapportering av inköp av varor och tjänster har utvecklats sen basåret 2020. Under 2025 ska basåret räknas om för att åstadkomma en bättre stringens av data över tid, vilket troligen kommer påverka basårets nyckeltal. 2024 har de flesta poster fortfarande beräknats med miljöspendmetod, men några poster har beräknats baserat på antal, mängd eller leverantörens egna beräkningar. HSB kommer att arbeta vidare med inköpsposten framåt, både internt genom ökad kompetens och kunskap samt genom att påverka våra leverantörer.

Nyproduktion

Byggbranschen står för en betydande del av Sveriges totala klimatpåverkan och minskad klimatpåverkan från byggprocessen är ett av HSBs prioriterade områden. Enligt HSBs klimatmål ska nyproduktionen bli klimatneutral senast 2040. HSB har även tidigare undertecknat Färdplan för fossilfri bygg- och anläggningssektor och är anslutna till Lokal Färdplan Malmö – LFM30 – med målsättningen klimatneutralt byggande och förvaltning i Malmö redan 2030.

HSB har sedan 2022 ett maxtak för klimatpåverkan på projektnivå. För att nå delmålet om halverade utsläpp till 2030 skärptes maxtaket under 2024 och kopplades till år för byggstart. Det tidigare maxtaket var satt till strax under branschsnitt och låg på 300 kg CO2e/BTA, sett till klimatdeklarationens omfattning. Från och med 2025 är HSBs maxtak sänkt till 250 kg CO2e/BTA med fortsatt årlig skärpning ner till 160 kg CO2e/BTA vid byggstart år 2030. 160 kg CO2e/BTA motsvarar en halvering av klimatutsläpp
jämfört dagens branschmedian för flerbostadshus. Klimatredovisningen sker för avslutade projekt, varför resultat av åtgärder och skärpningar får genomslag i redovisningen först några år framåt.

Byggproduktionens klimatpåverkan redovisas för livscykelskede A1-A5, det vill säga utsläpp från utvinning och tillverkning av material till färdig byggnad inklusive produktion och transporter. Klimatmålet omfattar hela byggprojektet inklusive de byggnadsdelar som inte omfattas av kravet på klimatdeklaration samt schabloner för markarbetet. Klimatpåverkan från transport och hantering av byggavfall rapporteras också men redovisas under verksamhetsavfall. Teoretiska framtida utsläpp för drift- och slutskede av nyproducerade bostadsrättsföreningar redovisas också separat under kategori 11 och 12.

2024 uppgick totala utsläpp av växthusgaser från HSBs produktion av nya bostäder till 43 056 ton CO2-ekvivalenter, vilket motsvarar 464 kg CO2e/kvm BTA. Årets resultat innebär en minskning av totala utsläpp från nyproduktionen med 32 procent jämfört med basåret 2020. Utsläppsminskningen dock är en följd av minskat byggande.

Målsättningen är en ökning av nya bostäder men samtidigt stadigt minskade utsläpp. Därför är nyproduktionens klimatmål minskade utsläpp per byggd yta. För 2024 redovisas en marginell minskning under en procent av de relativa utsläppen jämfört basåret 2020, trots att flera avslutade projekt genomfört klimatförbättrande åtgärder. Det beror främst på att HSB under 2024 inte färdigställt några trähusprojekt. Basåret 2020 utgjorde projekt med trästomme 14 procent av färdigställd yta och 2023 var motsvarande nio procent.

Att årets resultat inte ökat med samma omfattning är tack vare en mängd genomförda klimatminskade åtgärder i avslutade projekt, som alla hade betongstomme 2024. Rapporteringen för projekt som inte genomfört projektspecifika klimatberäkningar baseras på schabloner och kan inte fullt ut tillgodoräkna sig genomförda åtgärder såsom användningen av klimatförbättrad betong. En övergång till projektspecifika beräkningar påbörjades 2022 men då klimatredovisningen sker för avslutade projekt och byggstarterna varit få de senaste åren har det ännu inte slagit igenom i redovisningen. Schabloner baseras på branscherfarenheter för olika stomsystem och är framtagna av IVL Svenska Miljöinstitutet.

Det projekt som nått längst med åtgärder för minskad klimatpåverkan från byggproduktionen under 2024 var HSB brf Guldläge i Skellefteå. Projektet som har en platsgjuten betongstomme nådde 18 procent lägre klimatpåverkan jämfört med branschmedian för flerbostadshus (260 kg CO2e/BTA sett till klimatdeklarationens omfattning). Minskningen nåddes genom optimering av stommen och användning av klimatförbättrad betong steg 1-3. Även projekten HSB brf Sjöängen och HSB brf Inre hamnen som omfattas av 2024 års redovisning har minskat utsläppen genom användning av klimatförbättrad betong.

Metodbeskrivning för beräkning av klimatpåverkan i värdekedjan

HSBs beräkning och redovisning av växthusgasutsläpp baseras på metodik enligt Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet). Alla klimatposter har beräknats med ny data för 2024, förutom pendlingsresor (där 2020-års data använts) samt för några HSB-föreningar där det inte varit möjligt att få fram årets data. Data för pendlingsresor kommer att uppdateras i samband med klimatmålets delår: 2025, 2030, 2035 och 2040. Emissionsfaktorer för uträkning av klimatpåverkan uppdateras löpande. Se tabell längre ned för årets emissionsfaktorer.

Klicka på bilden för större version.

Klicka på bilden för större version.