Vi stödjer inte längre, fullt ut, webbläsaren Internet Explorer (version 11 eller tidigare) då detta är en gammal webbläsare som inte längre underhålls av Microsoft och inte fungerar med modernare webbteknik. Därför rekommenderar vi att ni istället använder er av någon av dessa webbläsare: Google Chrome, Mozilla Firefox, Microsoft Edge eller Apple Safari

Postens nya regler blir kostsamma

14 maj 2025 Den senaste tiden har vi kunnat läsa rubriker om försämringar i Postens verksamhet, och hur dessa drabbat postmottagare. Exempel på rubriker är ”Postnord vägrar dela ut synskadades post.”, ”Loftgångar stoppar postutdelning.” och ”Hyresgäster tvingas hämta posten en mil bort.” Frågan många ställer sig är, hur blev det så här? 
En hand som tar ut post ur ett postfack i trapphus.

Detta är konsekvenserna av regler för utdelning av post som myndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) beslutat om, och som gäller det som kallas den samhällsomfattande posttjänsten. HSB varnade redan för två år sen om att detta skulle leda till försämringar, och nu har det visat sig att vi fick rätt. 

I takt med att antalet fysiska försändelser har minskat har Postnord hanterat intäktsförlusten genom att exempelvis dela ut posten mer sällan. För att öka intäkterna har portot höjts och det kostar i dagsläget 22 kronor att skicka ett vykort. Men det har inte räckt, nu vill Postnord även att postmottagarna och de som äger fastigheterna där postmottagarna bor ska stå för notan för företagets effektivisering. 

I PTS föreskrifter står det att Postnord får besluta om fordon och färdväg för att dela ut posten, och det kan vara rimligt. Problemet är att Postnord genomgående byter ut befintliga fordon mot större och därmed uppstår svårigheter när brevbäraren inte längre färdas på cykel utan i en skåpbil. Vad som fungerat problemfritt blir i stället problematiskt. När utdelningen ska ske från bil blir det trångt, ibland finns det bommar som behöver öppnas vilket tar extra tid.  

Postnord vill då lägga om sin färdväg och får enligt reglerna anvisa en ny plats för postanordning. Den kan ligga upp till 200 meter bort och ska iordningsställas och bekostas av fastighetsägaren. Att sätta upp en stabil och säker postanordning kan gå på flera tusenlappar per hushåll, ännu mer om marken måste förberedas. I vissa fall krävs sprängning, markarbeten eller bygglov. I PTS regler står att en sådan förändring ska hanteras i ett samråd, men vår erfarenhet är att något verkligt samråd med postmottagare är sällsynt. Samråd med fastighetsägare förekommer, men går ofta ut på att Postnord presenterar den färdiga lösning företaget vill ha, på fastighetsägarens bekostnad.   

Postnord vill alltså att bostadsföretag, bostadsrättsföreningar och radhusägare ska betala för att anpassa sig till Postnords nya krav. Det innebär både ökade kostnader och en försämrad service för boende, trots att de varken har något avtal med Postnord eller någon möjlighet att påverka besluten. 

Vi efterlyser tre förändringar för att komma till rätta med problemen: 

  1. Postnord ska inte kunna hävda arbetsmiljö- eller trafikproblem utan rimlig grund.
  2. Kostnaderna för Postnords effektiviseringar ska inte ligga på fastighetsägare och postmottagare.
  3. Det ska införas en överklagandemöjlighet för de beslut som Postnord fattar, där en myndighet inte bara ska se till huruvida föreskrifterna följs, utan också dess faktiska konsekvenser.

 I en debattartikel i Svenska Dagbladet har vi tillsammans med andra bostadsaktörer lyft detta. Läs gärna hela artikeln genom att klicka här.