Sommaren 2018 bröt ett femtiotal skogsbränder ut runt om i Sverige. Vattenbombplan sattes in för att bekämpa elden, samtidigt som flera områden drabbades av extrem torka. Det var ett tydligt tecken på att även Sverige kan drabbas av allvarlig vattenbrist.
I sådana situationer ökar trycket på att hushålla med vatten. Men det finns lösningar, och några av dem har sedan länge testats på HSB Living Lab i Göteborg, där boende kombineras med forskningsmiljö.
HSB Living Lab är ett unikt projekt där forskare, studenter och teknikutvecklare tillsammans undersöker hur framtidens hållbara boende kan se ut. Här testas ny teknik i verklig miljö – i riktiga lägenheter där människor bor. En av de som varit involverad i flera projekt är Andreas Fränne, teknikkonsult på Bengt Dahlgren.
– Vi har testat bland annat snålspolande tvättställsblandare men också modeller som skapar en vattendimma i stället för en vanlig stråle. Den använder mindre än fem procent av en traditionell blandares vattenmängd, säger han.
Andra projekt har fokuserat på återanvändning av gråvatten, det vill säga avloppsvatten från bad, tvätt och disk. I HSB Living Lab driver företaget Graytec projekt som testar att rena gråvatten och återanvända det för dusch och toalettspolning.
På senare tid har ett större fokus riktats mot varmvattenenergi – det är ett område där det finns mycket att göra för att effektivisera, förklarar Andreas. Resultatet från ett av projekten visade att 30 megawattimmar värmeenergi försvinner ut med avloppsvattnet varje år. Det motsvarar en energiförlust på cirka 120 000 kronor.
– Varmvatten kräver mycket energi och står för en ganska stor del av energiförbrukningen hos ett modernt hushåll. Vi har gjort tester med passiv värmeåtervinning med hjälp av värmeväxlare. Det innebär att värmen från det utgående vattnet värmer upp det inkommande kallvattnet.
Ytterligare resultat från HSB Living Lab visar att ett flerbostadshus som återvinner värmen i avloppsvattnet kan minska sin energianvändning med upp till 836 kilowattimmar per lägenhet och år. Det motsvarar en besparing på över 3 000 kronor per hushåll.
Andreas Fränne, teknikkonsult på Bengt Dahlgren.
Men att enbart införa ny teknik räcker inte för att minska vattenförbrukningen. Vanor och beteenden spelar minst lika stor roll.
– En snålspolande köksblandare kanske inte är optimal om du ska fylla en kastrull eller en vattenkokare, det tar bara längre tid och irriterar snarare användaren. Då spelar det ingen riktig roll att den sparar vatten, säger Andreas Fränne.
Ett sätt att försöka påverka beteenden är att ge användarna återkoppling kring sin vattenförbrukning. Exempelvis genom att visa hur mycket vatten man sparat efter en dusch. Men även här finns utmaningar.
– Resultaten från de cirkulära duscharna visade faktiskt att vissa duschade längre. Återkopplingen de fick visade nämligen att de sparat vatten jämfört med en traditionell dusch. Men i själva verket använde de alltså mer energi än vad de faktiskt behövde.
Det finns flera vanor i vardagen som kan göra stor skillnad för vattenförbrukningen – och som är enkla att börja med direkt.
– Låt inte kranen stå och spola i onödan när du tvättar händerna, se till att tvätta med full maskin, det gäller även diskmaskinen, säger Andreas.
Ett annat område med stor påverkan är duschen.
– Fem minuter i stället för tio minuter minskar mer på ens klimatavtryck än vad man tror. Att ta kortare duschar är alltså ett sätt som man enkelt kan påverka.
Duscha kortare: Att duscha i fem minuter i stället för tio kan halvera både vatten- och energiförbrukningen.
Stäng av kranen: Stäng av vattnet när du borstar tänderna eller tvålar in dig.
Fyll maskinerna: Kör tvätt- och diskmaskiner endast när de är fulla och använd spar- eller ekoprogram.
Laga läckande blandare: En droppande blandare kan slösa bort många liter vatten under ett dygn.
Samla regnvatten: Använd regnvatten för att vattna blommor.
Diska smart: Sätt i en diskpropp i stället för att diska under rinnande vatten.
Huset som heter HSB Living Lab är beläget vid Chalmers Campus i Göteborg. Det kan bäst beskrivas som ett livs levande laboratorium. Här bor knappt fyrtio personer i olika lägenheter samtidigt som forskning pågår. Sedan starten har mer än 150 forskningsprojekt startats här.