Laddplatser i brf: Det här bör ni tänka på

För att fatta rätt beslut under processen är ett bra första steg att kartlägga hur behovet av laddpunkter ser ut i föreningen – och om medlemmarna har särskilda önskemål kring hur det ska fungera.

– Intresset kan verka svalt till en början, men det brukar ändras när laddning blir en faktisk möjlighet. Och när laddarna väl finns på plats ser vi ofta att användningen ökar. Många väntar med att skaffa elbil tills de vet att laddningen fungerar smidigt, säger Mikael Hjörnhede, affärsområdeschef inom teknisk förvaltning på HSB Mölndal.

Informera de boende

Mikael har varit delaktig som projektledare vid många installationer och vet vad som krävs för att satsningen ska bli lyckad.

Vilka beslut som behövs i processen beror på föreningens stadgar. Ofta räcker det med ett styrelsebeslut för att installera laddare, men Mikael rekommenderar styrelser att vara transparenta gentemot medlemmarna.

– Håll ett informationsmöte där alla kan ställa sina frågor. Som projektledare är jag ofta med vid möten och svarar på frågor, för det brukar finnas en del funderingar. Det är vanligt att medlemmarna undrar om de får behålla sin
parkeringsplats och om de riskerar att betala för andras laddning, säger Mikael.

Undersök förutsättningarna

Hans råd är att tänka långsiktigt och inkludera en viss marginal för framtida behov när det gäller antalet laddpunkter. Grävarbetet är ofta en mycket stor del av kostnaden så det lönar sig att göra rätt från början. I det här skedet bör föreningen också undersöka sin elkapacitet. Klarar det befintliga systemet laddningen eller behövs en uppgradering?

– Om föreningen har hissar eller andra större elförbrukare kan en lastbalanserare behövas för att fördela elen jämnt – om den gemensamma elen ska användas till installationen. Prata med ert elbolag om ni är osäkra. Finns det ett motorvärmarsystem kan delar av kablaget ibland återanvändas, vilket sänker kostnaden, tipsar Mikael.

Idag går det att ansöka om Naturvårdsverkets Ladda bilen-bidrag. Det kan täcka upp till 50 procent av kostnaden med ett tak på 15 000 kronor per laddpunkt. Men bidrag kan förändras, vilket är en anledning till att planera för framtiden.

Laddpunkter: Antal och placering

Behovet av laddpunkter växer också, vilket är ytterligare en anledning att tänka till före. Att bygga ut i etapper blir nämligen ofta dyrare än att göra fler installationer vid samma tillfälle. Placeringen av laddarna påverkar också kostnaden. Ju närmare varandra de sitter, desto billigare blir det i regel att gräva och installera.

Brandsäkerhet är också en viktig aspekt, särskilt vid installation i garage. Det är bra att meddela räddningstjänsten var laddpunkterna och elbilarna är placerade.

Välj en etablerad leverantör

Så kallad långsam laddning – då bilarna laddas när de står parkerade över natten – är den vanligaste lösningen i bostadsområden. När det sedan gäller själva laddarna rekommenderar Mikael en etablerad leverantör och en lösning med öppen standard.

– Större aktörer har bättre support och det är enklare att få tag i reservdelar eller fler laddare. Med laddare av öppen standard kan bostadsrättsföreningen dessutom välja fritt gällande debiteringssystem, säger Mikael.

Mikael varnar för att välja nya uppstickare, även om de är billigare. Försvinner de från marknaden blir det kostsamt om laddpunkterna ska bli fler eller om något behöver bytas ut.

Så gör ni upphandlingen

När det gäller upphandling av installationen är en tydlig kravspecifikation avgörande, menar Mikael. Många gör misstaget att bara ta in offerter och sedan acceptera en av dem som själva avtalet.

– En projektledare eller förvaltare kan vara till stor hjälp genom att ta fram ett förfrågningsunderlag med en tydlig rambeskrivning som gör anbuden lättare att jämföra. Det minskar risken för oväntade kostnader. Efter upphandlingen skriver jag alltid en beställningsskrivelse så att entreprenadformen blir tydlig och jag får ett grepp över själva beställningen. Annars kan det vara svårt att reklamera om något saknas eller blir fel, säger Mikael.

Debitering och besiktning

Efter installationen behöver föreningen bestämma hur laddningen ska debiteras, om de valt laddare med en öppen standard.

– Hur ska kostnaden för laddningen fördelas? Vem ska betala och hur? Det är viktiga frågor att ta ställning till. Individuell mätning är rättvist men kräver mer administration. Ett schablonpåslag är enklare, men måste baseras på en rimlig förbrukningsberäkning. Med öppen standard kan föreningen själv välja vilket system de vill ha, säger Mikael.

Avslutningsvis behöver man också se till att installationen besiktigas och godkänns, antingen av HSB eller av en extern besiktningsman.

– Jag brukar gå runt tillsammans med installatören, en besiktningsman och styrelsen och skriva en rapport: Är vi nöjda, eller behöver något justeras? När det är fixat så anser jag att projektet är färdigt och garantin börjar gälla,
avslutar Mikael Hjörnhede.

Brf Ängen: "Vi vill ligga i framkant"

Med en klar vision för framtiden valde brf Ängen att satsa stort på laddplatser. Resultatet blev lyckat tack vare en smidig process från första spadtaget till debitering.

Trycket var högt på de sex befintliga elbilsladdarna hos HSB brf Ängen i Mölndal. Därför beslutade sig styrelsen för att göra en ordentlig investering i fler ladddare – 75 stycken.

– Vi vill ligga i framkant och tänka miljömässigt. Dessutom blir lägenheterna mer attraktiva när föreningen har gott om laddplatser, säger Ann Emanuelsson, ordförande i brf Ängen.

Just det argumentet gjorde att de flesta medlemmarna var positiva när styrelsen informerade om investeringen. Med Mikael Hjörnhede från HSB Mölndal som projektledare tog föreningen in offerter, och valet föll på leverantören ChargeNode som HSB har tecknat ett ramavtal med. ChargeNode erbjöd en lösning med staket, vilket styrelsen ville ha för att förhindra att förbipasserande genar över parkeringen och riskerar att skada bilarna.

Fick tillbaka hälften i bidrag

Att det blev just 75 platser beror på att styrelsen tror att behovet kommer att öka ordentligt.

– Vi tänkte att vi gräver upp och förbereder för fler stolpar i framtiden. Branschen förändras snabbt och om vi behöver fler stolpar senare kanske just den här modellen inte längre finns. Investeringen kostade föreningen drygt två miljoner, men vi fick tillbaka hälften i bidrag från Naturvårdsverket, säger Ann.

En utmaning för projektet var att elnätet inte var tillräckligt utbyggt för att klara av att driva laddarna fullt ut.

– I början hade vi några problem, men nu har vi rätt kapacitet. Alla kan inte ladda samtidigt, utan man får ladda i turordning baserat på den avgångstid man satt, säger Ann.

Gott slutresultat

Själva processen beskriver Ann som smidig, utan förseningar och med ett slutresultat som föreningen verkligen är nöjd med. Debiteringssystemet fungerar också bra. Medlemmarna som laddar debiteras via ChargeNodes app och faktureringen mellan ChargeNode och bostadsrättsföreningen sköts av HSB Mölndal.

Idag används drygt hälften av laddplatserna fullt ut. Därför har föreningen infört en lösning där några av platserna fungerar som betalparkeringar, främst för medlemmarnas släkt och vänner.

– Det är roligt att se att de platserna används flitigt. Vi har sagt att laddningen inte ska vara en inkomstkälla, men vi kan komma att se över avgifterna i framtiden, avslutar Ann Emanuelsson.

Anns tips till andra föreningar

Informera medlemmarna löpande. Berätta om planerna, hur arbetet fortlöper och ta fram tydliga instruktioner för hur stolparna ska användas.

Ta in hjälp. Styrelsemedlemmar har ofta vanliga jobb och det är svårt att hinna med att projektleda en så här stor installation.

Korta beslutsvägar. Utse ett par personer som har mandat att själva fatta beslut upp till en bestämd kostnad. Då kan arbetet flyta smidigt även om det uppstår frågor eller extra utgifter.