Här odlas engagemanget

Har en egen trivselgrupp

Ett annat exempel är föreningens trivselgrupp som har en egen budget för inköp av blommor, redskap och anordnande av mindre aktiviteter. Det gör att medlemmarna kan lämna sina förslag på trivselhöjande åtgärder direkt till gruppen, utan att gå via styrelsen. Gruppen har en egen anslagstavla och ordnar ibland gemensam fika och utflykter till varuhus eller till olika lunchrestauranger.

– Det viktiga är inte hur många som dyker upp eller exakt vad vi gör, utan att det finns något att samlas kring. Det skapar naturliga möten, vilket i sin tur stärker tryggheten och gemenskapen, säger Anders.

Styrelsen har också fokuserat på hur det sociala klimatet påverkar engagemanget på längre sikt, och gör det enkelt för medlemmarna att vara med. Styrelsen uppmuntrar initiativ, hjälper till när det behövs och ser till att alla får chans att säga sitt.

– Det behöver inte vara stora saker man gör. Någon kanske fixar blomlådor, någon annan sopar eller krattar. Vårt ansvar är att visa att alla bidrag räknas, säger Anders.

Välkomnar nyinflyttade

Tanken är att föreningens styrelserum ska bli en viktig samlingspunkt. Det ställdes nyligen i ordning för att skapa bättre förutsättningar för styrelsens arbete. Men lokalen ska också kunna användas för olika medlemsaktiviteter som främjar trivseln, eller hyras ut till andra föreningar i området som saknar mötesrum.

I arbetet med att bygga ett inkluderande klimat är nyinflyttade en särskilt viktig grupp. De bjuds in till ett välkomstmöte med styrelsen där man går igenom det praktiska, men framför allt skapas en första kontakt. Vid välkomstmötet får varje nyinflyttad ett särskilt introduktionskompendium med information om trivselregler och annat.

– För den som aldrig bott i bostadsrätt tidigare är det lätt att känna sig osäker. Då är det extra viktigt att veta vad som förväntas av mig som boende – och vem man kan fråga om olika saker, säger Anders.

Prisbelönt arbete med biologisk mångfald

2024 belönades brf Vänerblick med HSB Värmlands hållbarhetspris för sin satsning på biologisk mångfald efter att ha anlagt en äng på området. Den är inte bara till nytta för pollinerare – utan är också en plats där samtal uppstår.

– Det är ingen slump. Vi såg att det fanns en yta som inte användes så vi gjorde något av den. Det blev en trevlig miljö som också bidrar till spontana möten, säger Anders.

På föreningens innergård finns en trevlig sittgrupp där folk träffas för en spontanfika, men också en boulebana och en gemensam grillplats som inbjuder till spontana träffar. För, som Anders påpekar, en viktig faktor för medlemmarnas trygghet är sammanhållning och att man har koll på varandra:

– När vi känner varandra märker vi om någon obehörig rör sig i vårt område och kan vara lite mer på vår vakt. Med en ökad gemenskap märker vi också om något inte står rätt till med en granne, säger Anders Haster.

Brf Vänerblicks tips för inkludering

Skapa fysiska förutsättningar. Ha trevliga gemensamma ytor som uppmuntrar till spontana möten och samtal.

Ordna aktiviteter. Både små och stora – men aldrig tvingande.

Sänk tröskeln för engagemang. Underlätta för grannar att lära känna varandra genom att främja möten.

Informera tydligt. Redovisa styrelsens beslut men också motiven bakom dem för att bygga förtroende.

Synliggör styrelsen. Berätta vilka som sitter i styrelsen och hur arbetet går till för att öka förståelsen.

Inför informella forum. En trivselgrupp eller liknande kan fånga upp medlemmars synpunkter i "lågtröskelmiljö".