Krisberedskap med tekniska perspektiv

Bakgrunden till projektet är en inventering av bostadsrätters krisberedskap som gjordes av MSB, HSB och Bostadsrätterna i början av 2020-talet. Resultatet av inventeringen var att beredskapsnivån var låg – det vanligaste svaret var att man gjort väldigt lite eller inget alls.

Krisberedskap kan innebära många olika saker, från att samla på sig reservlager av mat och vatten till att ha en plan för vilka roller medlemmarna i bostadsrättsföreningen ska ha vid en krissituation.

- För oss som IT-företag är det både mest naturligt och intressant att i första hand undersöka de tekniska aspekterna av krisberedskapen, med fokus på hur ett systemstöd kan bidra till att hålla igång fastighetens och föreningens grundläggande funktioner, säger Odd Mevik på Tietoevry Create som formulerat projektets ansökan.

Projektets tes är att ett systemstöd behöver täcka områden som information och kommunikation, uppvärmning och ventilation, samt hygien och avfallshantering.

- Det finns förstås många olika scenarion beroende på krisens natur, vad störningarna beror på och hur länge de pågår. Med det sagt behöver en bostadsrättsförening alltid ha koll på grundläggande status på driftstekniska system, få relevant information för att veta vilka åtgärder som ska prioriteras och ha en back-up för att upprätthålla de viktigaste funktionerna vid elavbrott, säger Odd Mevik.

Han fortsätter:

- Det ligger i sakens natur att systemstödet måste fungera utan extern elförsörjning. I värsta fall kan alla livsnödvändiga försörjningskedjor slås ut och föreningen och de boende hamna i ett isolerat läge. Därför är det intressant att utreda om det går att uppnå en fungerande ö-drift med till exempel batterilager med solceller.

Även då det är fastighetens driftstekniska system och funktioner som står i centrum lägger projektet stor vikt vid att undersöka lösningar för information och kommunikation.

- Vid en kris ökar informationsbehovet drastiskt och vi tänker oss en lösning med skärmar som kan visa alltifrån status på fastigheten till föreningens livsmedelsberedskap eller avfallshantering. Här behövs också lösningar för löpande kommunikation internt inom föreningen och externt med till exempel hälso- och sjukvård, inte minst om internet ligger nere, säger Odd Mevik.

Vad gäller prioriteringar tror Per-Olof Carlsson, Tietoevrys projektledare, att det är mest rimligt för bostadsrättsföreningarna att fokusera på att upprätthålla komforten i gemensamma utrymmen och att säkerställa att värme- och vattenrör inte fryser sönder, i alla fall då el slås ut under längre perioder.

- Här tittar vi på alternativa lösningar och det kan till exempel vara intressant att använda elbilar som stödjande batterilager i fastigheten, säger han.

Per-Olof Carlsson konstaterar att motivationen för krisberedskap sannolikt har ökat under de senaste åren och att ett systemstöd i sig kan fungera motiverande.

- Vi tänker oss att en lösning som kontinuerligt visualiserar föreningens krisberedskap ökar de boendes intresse för att upprätthålla och öka beredskapen. På det sättet skulle ett sådant systemstöd verkligen bidra till framtidens hållbara boende.

Fotnot: I projektet ”Krisberedskap med grannar” testas en guide som tagits fram i HSB Living Lab av ett tiotal bostadsrättsföreningar runt om i landet.